I en artikel på SvD:s Brännpunkt skriver Anders Björnsson om vår tids brist på vetenskapskritik. Det handlar om den populistiska och mediaunderblåsta önskvärda vetenskapen som vi tror ger oss svar på livets frågor, som formar det sant sekulära och alltigenom humana samhället.
Alla blir glada när vetenskapen bevisar att “du duger, du är ok, du är som du är och du är skapad så”. Oj då, där dök min världsbild av Skapare och skapelse in lite…
Men vad hjälper det om man lägger fast att det ena och det andra har sina genetiska förklaringar? I medias och populistiska forskares händer blir slutsaterna att då är vår värld sådan och ingen har rätt att säga att det skulle vara annorlunda. Men det är inte sant, inte rätt slutledning. För det brisfälliga i skapelsen förs väl också vidare i gener? Bara för att jag har en eller annan genetisk förutsättning, eller vilken form av arv det nu vara må, så rättfärdigar väl inte den det sättet att leva och handla?
Mitt liv är alltid ställt i relation till Heligheten - Gud som skapade med sitt Ord, alltså sin längtan, vilja och tanke. Till honom är mitt liv ställt och det är han som rättfärdigar mitt liv. Det är alltså i relation till hur han visar i sitt Ord - Bibeln - att skapelsen ska vara som jag får ställa mitt liv. Då lyser skillnader och brister fram, men eftersom det är i relation till en inbjudande och längtande Helig Gud, så bjuder han också in mig i att leva i förändring och försoning. Och vem vet - kanske till och med mitt DNA blir förändrat, om det nu gläder någon.
Vetenskapen ger svar på mycket om vi ställer rätt frågor, och som Björnsson avlsutar - det ligger väl också i det allmänas intresse att just se till att göra så då.
Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskap, scientism, hbt, helande, Jesus, Gud, Skaparen, Skapelsen, försoning, förlåtelse, rättfärdighet, genetik, DNA, arv
Hejsan!
Jag hittade till dig via Myntdrottningen. Är mycket intresserad av livsfrågor så din blogg verkar vara nåt för mig! Ha en skön vilodag! Kram
Jag tror du Markus är inne på meditation ! Den mest effektiva meditationen finns i schacklokaler - inte i kyrkan !
Det som hör till vetenskapen är att kan vi verkligen skapa en kontakt till skaparen (prata med Gud) och om vi kan det hur går det till ? Via livets eviga lagar eller hur ?
Vilket är språket ? Är det geometri vilket är vetenskapens och schackspelets språk ? Är det kanske något slags känslospråk d.v.s. religioner använder känslor som verktyg så som vetenskapen är bara ett verktyg.
Den skapar ingenting egentligen - den är stendöd “grej” !
Fungerar den dubbelinriktade informationen (mellan skaparen och oss ?) som är grunden till IT-samhälle (dator t.ex.=frågor och svar) och själva livet - enligt vetenskap ?