Varumärket Svenska kyrkan
- Varumärkesarbetet har varit viktigt för att ge befolkningen en mer positiv bild av Svenska kyrkan.
säger Ingrid Andersson, Svenska kyrkans kommunikationschef till Dagens Media.
Jag är kyrkoherde i ett pastorat i Svenska kyrkan, och arbetar också med det där varumärket en hel del. Men jag vet inte vad det är de gör i Uppsala som kostar så mycket extra? Vi firar gudstjänst här i våra kyrkor och försöker leva nära Jesus och korset. För det är väl det som är vad de kallar varumärket?
Nej, jag vet att det är något annat de håller på med. Vi har snygg logga. Vi använder rätt licencierade typsnitt i våra trycksaker. Sådant är det nog.
Men jag ser lite grann fram emot den dag då vi enbart fokuserar på Jesus i allt vi gör, den dag när det inte finns riktigt så mycket pengar kvar att spendera på typsnitt. Jag ser fram emot den dag då vi firar gudstjänst som är tjänst för Gud och medmänniskan på det sätt som Jesus lär oss göra. När vi blir hans kropp på jorden och lever i trons hopp och ett tjänande liv, i den Helige Andes kraft. Det tror jag ger befolkningen en mer positiv bild av kyrka. Det kommer. Helst utan annan logga än Kristi kors.
Se Dagen. Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, logga, typsnitt, reklam, Jesus, tro
Intresseklubben noterar. Här verkar det som att historien har hunnit i fatt den grandiosa kristna världsbilden. Ofta- den fult och högljutt gapande kristna tungan om homosexuella .. som sen fritt och ostraffat och okontrollerat löper..kaxigt anklagar och påstår och beskyller.
Vad förväntar sig SVK få för sitt ”varumärkesbyggande för 100 mille” här så länge bibeltungorna löper – mot omgivningens påstådda fel och brister? Så länge det pågår så vore det ju rimligare att bränna sådana absurda reklampengar på uteliggare etc..
Dom behöver hjälp och pengar inte sedvanligt publikt religiöst gnäll om användningen av nåt så privat som könsorganen.
OM nu 70% av befolkningen inte tror på en kristen gud så verkar ju bortkastandet av 100+ mille i reklam för det dödfödda projektet vara en väldigt dålig affär..
Jag har inga problem med att det kan finnas en kristen gud men däremot dom ofta rent avskyvärda anhägarna och dyrkarna och konsekvenserna av det.
Själsanering här har prövats i 2000 år och visat sig i praktiken totalt verkningslös.
Eftersom jag inte arbetar i Svenska kyrkan har jag kommit att fråga mig vad som gör det intressant för mig att ha kontakt med samfundet egentligen. Inte är det konserter eller bokklubbar i alla fall. Inte heller allmänreligiositet. För mig är det centrala tron på Jesus Kristus och det är knappast någon logga eller reklamkampanj som jag som troende är ute efter – utan någon att dela tron med, att fira nattvard med och möjligheten att bjuda in andra till gemenskapen vi har. Om det inte är Jesus Kristus som är vårt fokus (eller som vi åtminstone är överens om BORDE vara vårt fokus, även om vi ibland har problem med det) – då är inte gemenskapen i ”församlingen” intressant heller. Jag tycker inte medlemsantalet skulle få överskugga orsaken till varför man samlas.
Jag försöker förstå Åke här ovan… Sant att pengarna kan användas bättre än på reklamkampanj, det tror jag med. Sedan tror jag det är en mediabild av kristna han talar om. Jag känner inte igen riktigt…
tant Strul delar jag mer riktningen med. Utan att ha belägg för det, så är det en känsla jag får ibland att medlemsantalet är viktigare ur ekonomisk aspekt än som troende och frälst, nattvardsfirande och diakonal gemenskap.
Vi var en grupp i Örebro som träffade och samtalade med generalsekreteraren i Etiopiska Mekane Yesus (världens nästa största lutherska kyrka som växer så det knakar) häromveckan. I ett sådant möte blir det extra tydligt att vi i SvK är fantastiskt rika, men ack så fattiga. Jag arbetar själv med marknadsföring och för all del, visst ska vi vara tydliga med varumärket utåt. Men verkligheten är ju bara sådan att just det du nämner, kristuscentrering, liv i Andens kraft och gammal hederlig väckelse skulle kunna ge en marknadsföringsprojekt som, bokstavligt talat, inte är av denna världen. Vi skulle inte nå dit ens om vi pumpade in miljarder i glassiga reklamprojekt…