(Moral)panik bland humanisterna!
Otroligt bra tycker jag när fakta presenteras om den nya ”frihetens” sätt att leva och se på relationer. En grupp läkare och barnmorskor skriver om hur det egentligen kunde eller borde vara på DN Debatt. Men genast rycker bloggarna ut! Om religion – ser Du inte vad det handlar om? Även om Du tycker att de kunde varit tydligare med sin kristna profil, så är det väl ändå inte sexualfientligt? Jag kan bara säga att så är inte vår kristna tro. Och en nationalekonom anlägger någon märklig kostnads-intäktsanalys. Men kom igen nu – ni är på fel spår båda två.
Gud skapar denna världen, och är en livsbejakande Gud. Mannens och kvinnans sexualitet är en återspegling och en medverkan i Guds skapelse, och den har den sin välsignade plats i en trygg relation, allrahellst ett äktenskap med livsånga löften. Det är bara att se konsekvenserna av det som denna världen nu tror är frihet. Detta sägs inte för att döma, utan för att det är löften Gud ger till beskydd för sin älskade skapelse. Var är den där friheten undrar man? Var är argumenten för den fria och gränslösa sexualiteten?
Så du menar att din kristna tro inte är fientlig emot sex innan äktenskapet? Sex med flera partners? Sex med samkönade? Dvs det man brukar kalla en fri sexualitet?
Sexuell frihet är en illusion. Jesus anger sexualitetens ramar i t ex Matt 19:4-6. Det här med sjukdomar som artikeln handlar om i DN är ju bara ett tecken på att det ligger en sanning i det Jesus säger. Det finns rätt många andra problem med det man kallar sexuell frihet. Var är argumenten?
Jag har fått en ändrad syn på kristendom och sexualitet sedan jag började läsa bibeln på dass. Trodde att allt skulle vara tradigt och stelt, men hej vad fel jag kunde ha. Boken är värre än vilken sexnovell som helst. Här är nämligen bara sexnoveller i gamla testamentet.
Knulla runt med sin far på ett ställe. I nästa ställe skaffar någon sig två fruar och knulla runt med dess två flickslavinnor som man bara kan tänka sig hur unga de är.
Och ännu ett ställe är det dags att sätta på sin svärfar. Och då har jag ändå bara kommit fram till sida 52 i boken. Jag börjar tycka om boken trots att jag inte längre är kristen.
Visst, fotograf, men vad har dina läsupplevelser med detta att göra? Bra och kul att du läser Bibeln, du vet aldrig vart det slutar. Men det du sett visar Guds historia med sitt folk, för de olika händelser och personer du stött på i din läsning finns det ju rätt mycket kringhistoria. Läs helheten, och till detta ska du lägga texternas frälsninggyfte.
Vårda gärna språket framöver på min blogg. [Edit: Det här tyckte min hustru var ett onödigt tillägg jag gjorde, och det har hon kanske rätt i...]